Ibland börjar man nästan tro att saker och ting kan förändras, bara för att man hoppas så mycket. Det slutar bara på ett sätt. Man blir besviken, för så det en gång har varit, kommer det att förbi. Vad man än gör kan man inte bli en del av något där man inte har nån plats. Har man en andrahandsplacering, så har man det. Det går inte att göra något åt. Och för ens egna bästa är det helt enkelt lättast att inte ens tillåta sig hoppas något annat. Man blir ju trots allt bara besviken.

and don't fool yourself into thinking things ain't exactly the same...