Sådär ja, nu har jag vässat fingrarna och gett huvet lite välbehövlig vila, var vaken 19 timmar igår, om man inte räknar den kvarten då jag var halvt medvetslös när jag hade migrän.
Iallafall, malmöfestivalen igår. Mycket trevligt. Jag och Jojjo höll på att dö av värmeslag på tåget, där vi blev checkade av några små bonnepojkar från Hjärup, som senare hånade burlöv, hahaha. Vi hann precis till Stortorget för att höra CW spela Wonderchild och nån låt till. Sen var vi hungriga som vargar och gick till Gustav. Pojkarna åt texmex-tallrik/chivapcici-(ja hur fan det nu stavas)baguette. Jag och Jojjo vill ha Tre små rätter. I första kön blev Jojjo attackerad av äckliga män med öl så vi bytte till en annan. Det var dumt gjort, för den kön var dubbelt så lång och dubbelt så långsam, suuuck, det är sånt man får stå ut med som tjej. Maten var god iaf. När vi spisat vår mat var vi tvugna att ha en tävling, nämnligen vem som sa Hej till någo man kände först. Alla fyra gick på helspänn. Jag och Jojjo tyckte vi var listiga och ökade kraftigt våra odds genom att gå på den där stora gatan mellan stortorget och gustav. We got lucky too, vi träffade nämnligen Jihå. Jojjo hade halvglömt tävlingen och sträcker bara upp en hand som hälsning, vilket inte räknas, men jag tar däremot tävlingen på så stort allvar att jag hoppar fram och skriker HEJ!! Blev mycket nöjd och jobbig, i några minuter gick jag i godan tro att jag hade vunnit. Sen träffar vi Krille och Erik vid nåt breakdance battle, och tydligen hade Erik träffat Anton precis när vi hade gått. Och Jojjo, hon vann ett pris hon med, hon vann att bli tafsad på av en arab. Yeeaay! Och vem blir inte sugen på kaffe när man blir taffsad på? Så vi gick till Mac Dåånalds, Jojjo fick sin latte och jag min McFlurry Smarties. Moi et Jojj underhöll oss med att betygsätta alla killar som översteg betyget 5 (av 10 då). Ganska många faktiskt. Särskillt när man ställer in sin radar. Högsta betyget blev dock en 8a om jag inte missminner, och han var rejält het. Killarna framför oss på Timbuk var en clean 7a allihopa, utom han med kepsen, han var ful som stryk. Ja, på tal om Timbuk-konserten. Trångt som fan var det, och varmt som fan, stod bakom 3 jävla torn, så jag kunde med en gång glömma att se scenen, fick nöja mej med storbildsskärmarna. Precis innan konserten kom Henke och en gammal kompis till Jojjo, med deras rishögar till tjejkompisar. Som stod och tryckte sina svettiga armar mot min rygg. Men det blev värre. Två tjejer från vår f.d. parallellklass kom med sina patrask till kompisar, och för att uttrycka det milt, de hade supit till lite. Jag har nog aldrig armbågats och skrikit "FÖR I HELVETE" så mycket. Trots dem var det en väldigt bra konsert, Timbuk kommer ju trots allt från LUUUUND! När det var dags att åka hem fick vi problem. Det var nämnligen inte bara vi som skulle till Lund, det var ungefär några hundra pers till. Kaos deluxe. Vi bestämde oss för att gå bort till Värnhem och ta bussen till Bankgatan därifrån, som Herr Christian föreslagit innan han försvann spårlöst med sin blåacykel. Det var väldigt dumt gjort. När vi kom fram till Värnhem såg vi till vår stora förtjusning att det skulle komma en buss 01:20. Det kom ingen buss. Jaja, det kommer en 01:25. Det kom ingen buss då heller. Ingen 01:50 heller. Två bussar till Dalby kom, en till Staffanstorp och nån till typ Genarp också. Enligt mej borde vi stadsbor faktiskt gå före bönderna, men Skånetrafiken delade inte min åsikt. Det kom ingen bussjävel. Försökte ringa Jenny på Skånetrafiken (020-777724) men hon förstod inte alls vad jag sa. "MALMÖ till LUND" - Sa du Malmö till Tingsryd? "NEJ!" - Sa du Svalöv till Tingsryd? Då blev jag förbannad och slängde på luren. Tillsist tvingade Erik oss att ta 3an ner till centralen, oddsen att det skulle komma ett tåg var lägre än buss, eftersom de bara kan köra en väg. Smart sagt. Och mycket riktigt, 02:30 skulle det komma ett tåg till Lund, det sista för att vara exakt. På busshållsplatsen hade vi förresten träffat några av Eriks polare, David, Påven, Finn och Micke (?) och Erik var sååå snäll och ringde till David från mobil och sa till dem att skynda sig som fan till centralen. Och tågresan ja, den var ytterst komisk. För det första ställde sig Påven en bit ifrån alla andra, och blev tillslut omringad av ett blattegäng, och såg så fruktansvärt besvärad och lost ut. Och det andra ska Jojjo nu skriva om tycker jag, för jag orkar inte... och kan jag nog inte återge händelsen rättvist. Varsågod Jojjo!