Nu får det fan vara nog.

När folk kritiserar mig eller säger vad de tycker om mig i min närvaro så fine, det är vad vissa kallar ärlighet och även om jag har svårt att acceptera det som sägs så är det iallafall inte fegt. Men att öppet kritisera mig med andra när jag inte är där, det är lågt, riktigt jävla lågt. Och vem fan ger dem rätten att döma? Är de inte medvetna om att den kritiska biten klarar jag fint själv? Känner de inte mig så väl? Borde de inte känna mig så väl efter att ha umgåtts med mig i kanske 3 år? Det kan man tycka, men så är det uppenbarligen inte. Nu får det fan vara nog.